CREATURE SOUNDS

SKATAN

OROSMOLN

 

VÅGA STORT

Kan du måla

mina läppar i en ny färg

kan du kanske våga smaka på dem sen

 

kan du snälla

bara komma lite närmre

det känns trångt med detta utrymme omkring

 

vi kan viska

om att störta alla kungar

låta allt det snäva få segla bort för gott

 

vi kan drömma

att horisonten skiftar färg nu

formar nyanser som vi inte visste fanns

 

våran tid är här

våra liv är nu

vår fantasi kan bli

vågor för oss dit

 

klipp nu håret

låt det sjunka jämte arken

landa mjukt på botten av vårt slöseri

 

låt oss våga

känna efter släppa taget

bygga nytt där fler är två får följa med

 

våran tid är här

våra liv är nu

vår fantasi kan bli

vågor för oss dit

 

vi ska drömma stoort

våra liv är nu

vi ska våga bli

vågor för oss dit

 

 

ANDNINGENS OÄNDLIGHET

Kvistarna de bryts i frosten

barken skalas sakta av

saven som skall kyla motstånd

flyter i ett brännhett hav

 

andningens oändlighet

skaver sig mot rastlöshet

 

hårda slag mot stammens inre

såren fylls av köldens vind

kronan är i ständig svängning

solens strålar gör den blind

 

 

VI TALADE SOM VINDEN

Vi talade om solen

gul som saffran

som svider i ögon

som citron

vi talade som vinden viskade i gåtor löste chiffer försökte förstå

när vi satt där mot kiosken och titta på alla som skynda förbi

 

vem är du? vem blev jag? vilka var vi?

är vi här är du kvar?

vem är jag? vem blev du? vilka är vi?

är vi kvar här nu?

 

vi talade om natten

svart som kaffe hård och kall

som asfalten vi satt på

blev frusna och hungriga gick iväg för att köpa falafel

vi åt dem under tystnad i en trappuppgång

vi åt dem i en trappuppgång på fjärde lång

vem är du? vem blev jag? vilka var vi?

är vi här är du kvar?

vem är jag? vem blev du? vilka är vi?

är vi kvar här nu?

 

 

MORGONVAKA

Hon närmar sig i morgonljus den vackraste jag kunnat tänka

en fuktig nos i tillförsikt sträckt mot mig för att förkunna

och lugnet for, igenom mig men såg sen dig beredd att skjuta

skrek bad om barmhärtighet men vreden slog och drev mig nedåt

jag virvlar runt i lakanen som kväver mig håller mig kvar

men sen jag lyfts av ytspänning en rörelse knappt märkbar

 

så fruktansvärt upptagen med att inte ge tanken något rum

och barnen snubblar på orden och jag känner mig dum

så oerhört uppfylld av tanken att inte ta

och barnen rabblar upp morden och ingen mår riktigt bra

 

jag tränas till att dansa rätt men finner det så svårt

då kliver fram en galen en som råkar trampa snett

jag härmar det och känner då att bröstet mitt blir lätt

blickar ner i döda hav, små mödrar står på led

de oroas av ansvarskrav och jag vill ej va med

vackra gula klänningar flyter upp, upplöser spänningar

 

 

OROSMOLN

Jag hade en tanke försökte att möta dess blick

men allt som jag fick var en smak av självförakt

så taktlöst av mig att få sagt

allt det som jag trott jag hade förlagt

i bortglömda vrår, rår inte för hur det känns

kan inte glömma det kända

kan inte vända, ej heller ro på

du vill vara två jag ensam förstå

 

ut sipprar orosmoln

kompakta stumma ord

bort försvann vår sång

utbytt för bortträngda tankar

 

hjärtat är stort, sinnet är trångt

livet är kort, dagen är lång

må hända jag är, präglad till ondo

min årgång besitter en besk karaktär

jaget i fokus, bör vända mig bortåt

bredda min blick

se positionen jag lättvindigt fick

jag kan inte fånga min tanke

jag vill inte möta min blick

 

ut sipprar orosmoln

kompakta stumma ord

bort försvann vår sång

utbytt för bortträngda tankar

 

 

BECKSVART (BLACK - BONNIE PRINCE BILLY

Becksvart, du min fiende

jag kan inte närma mig

vårt liv är styrt av fiendskap

jag kan ej hindra det

att binda dig tätt intill mig

är mitt sätt att hantera dig

att älska dig med avsikten

att försvaga din attack

 

allt var svävande och lyckligt

dagen frikopplad från smärta

då becksvart, den sluga jäveln

spräckte sönder min förundran

och hon stal nu alla blickar

kvar blev jag helt obetraktad

med en bröstkorg helt försäckad

kurtiseringen försvunnen

Becksvart började förmultna

detta stötte mig oändligt

hennes brist på vördnad inför livet

fick mig att fasa för det värsta

 

och nu tänkte jag försöka

trycka ner henne inunder

mitt enda sätt att bli en jämlik

är att slå hårt med en skyffel

men för att knäcka henne grundligt

och på riktigt möta ondskan

drog jag utsugaren med mig

för att visa mina rum

och som en vän och som en syster

och allt som detta innebär

gick hon med på att ge upp allt

det som hållit oss isär

 

Becksvart är min vapensyster

i lusten och i obehag

och trots att hon är trist och dyster

är hon i mitt andetag

 

 

DRÖMMER DIG

Din inandning är en vind

dånandes tätt intill min kind

 

berget är din hals, din hud ett hav

blodet är solen, världens nav

 

saknar dig

omkring mig

ord vid mig

kring nacken

greppa mig, läppra mig

du fattas mig

vid orden

väntas mig

drömmer dig

följer dig i sömmen

du fattas mig

jag drömmer om dig

läser dig i sömnen

 

 

FALLER

faller

faller

faller för solen

som får hjärtat att ticka

kroppen att bulta

huden att brännas

livet att kännas

 

skriker

skriker

skrik inuti mig

det bränner i huden

knivar i armar

stockar i benen

åskmoln i huvet

 

vilar

vilar

jag vilar i mossa

vaggas av vinden

färdas med fåglar

att andas med mossa

att andas med mossa

 

 

SOLUPPSJUNGEN

Soluppsjungen.

Slickad över hela kroppen, kysst av solen.

Flädern flyter förbi i morgonens fuktighet.

Stilla vind. Kindens konstanthet.

Luften stryker inifrån & ut. Skapar tyngd lätthet tung lätt

Släpper.

Att vara i solbrytning.

Tvinnad kring de levande. Orädd för motsats.

Främlingen försvunnen.

Ljusglimt, ljusskymt jag fick syn på oss alla

vi föll för varandra i andras våra armar.

Smärtan är nu uthärdlig världen är inte så farlig

vi gräver inte gravar som rymmer mer än en kropp, kanske två.

Raka linjer av kalla hällar, ljumma stammar, heta korn.

Obundna givanden vildväxer vid sandkanten.

Böner är otvungna. Gråt men ej med förtvivlan.

Vindblåsta frökapslar gror i nygammal jord.

Solnedsången förfyller.

 

 

 

© Copyright. All Rights Reserved.

Written, performed and produced by Simone Wingfors.

Mastered by Linus Andersson

at Elementstudion.

Fanny Näslund plays

the guitar on Våga Stort.

Adrian Åsling plays Sopran

Saxophone on Faller & Soluppsjungen.

 

Becksvart is a Swedish interpretation of Bonnie Prince Billys song Black.

© Royal Stable Music

 

Photo & Artwork: Simone Wingfors